Jag har under alla år försökt lära mig att uppskatta vintern som en fin årstid. Det har ännu inte lyckats! Jag har verkligen velat se tjusningen med mörkret, kylan, ishalkan och inte minst att äntligen få åka i långa uppförsbackar med bakhala skidor. Men nej! Det har varit svårt, mycket svårt. Och när snökanonerna kräks ut sin last klart så återstår snöskottningen och den där vita fluffiga vackra nederbörden som blir en nedra börda. Bra motion säger en del, livsfarligt säger jag. Pulsen rusar, man får grava andningsproblem, blodsmak i munnen och hjärtinfarkten är inte långt borta.
Älska vinter, nja, men jag lovar göra ett nytt försök. Jag skriver ett avtal i snön och låter vårsolen kvittera!
Jag har sett dem i vitögat, snökanonernas själ!
Nej, vi Skelleftebor är jordnära. Det här desperata tricket går vi inte på! Om inte... sa du gratis?
Under min dagliga motionsrunda ser jag denna snöboll som sedan många år hänger där i skogen. Jag måste erkänna att den faktiskt gör sig bättre under vintern.
Här har kung Bore profilerat sig på en trädstam. Man imponeras över hur snö och vind samarbetar ibland.
Nu vill jag ha blå himmel och vårsol som tvingar vintern att släppa sitt grepp. Kom nu! Jag är redo!
Comentários